Ja, om fredagen nu verkar lyckad kan man ju fråga sig, med tanke på föregående inlägg. Men senare på kvällen fick jag verkligen gott sällkap ganska långt ifrån, så det blev matlagande, film och mys. Så det var ju nog ingen dålig fredag trots allt, tvärtom.
Lördagen var minst sagt hektisk. Efter att det goda sällkapet hade lämnat mig och min premiär-panik ensamma igen, blev det först panik på riktigt. Och fast den paniken fortsatte långt in på genomgången före föreställningen, lyckades jag på något underligt vis fungera rätt bra i alla fall. Med tanke på all borttappad publik, ljus som inte fungerade och de alldeles för många människorna som blint litade på mig, måste jag säga att jag är rätt nöjd. Och stolt. Över barngruppen och över oss i min egen. Alla var så otroligt bra. Jag vet inte ens vad jag skall säga. Helt obeskrivligt.
När jag sedan senare satt med några vänner på Iguana i flera timmar och hade det så där allmänt bra som man brukar ha med dem kunde det bara kännas som en väldigt, väldigt bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar