Jag har just gjort någonting så galet att jag inte ens kan tro det är sant. Något så sjukt att jag inte förstår det själv. Så stort att det inte går att beskriva med någon känsla. Att det nästan inte finns känslor tillräckliga att känna eller ord tillräckligt stora att beskriva med. Det här är så inte min verklighet. Ingen verklighet alls egentligen. Det här är drömmar. Små tankar som inte skall vara något mer. Och plötsligt är de ändå min verklighet. Mina sjuka otroliga små barnsliga dagdrömmar är verklighet av största slag.
1 kommentar:
OMG! JEEEEEEEE! Fast bbbbbbuuu att du far! You know! Det är långt borta!
Skicka en kommentar