HOME SPA

Okej, ordet spa är kanske lite missvisande eftersom mitt hem tyvärr nog ändå är ganska långtifrån ett spa. Men någon sorts förenklad skönhetssalong förvandlades min soffa ändå till en söndagskväll.

Jag har blivit så van vid söndagsöppet i Finland att jag hela tiden helt lyckas glömma bort stilen här. När vi i Finland lever precis som vanligt också under vilodagen - jobbar, shoppar, går på bio – är det inte alls så här. Här är söndagen faktiskt en vilodag. På riktigt. Absolut ingenting är öppet vid sidan om caféer, restauranger och någon glasskiosk. Okej, nu under turistsäsongen kan man se en och annan strandshop ha öppna dörrar, men överlag hittar man nog inte en enda öppen butik någonstans. Hela staden förvandlas från livfull till minst sagt dödstyst.

I princip är alla hemma eller på stranden. Jag vaknade klockan 12 till en fullständig tystnad överallt och valde beachen, som vanligt. Och jag kan säga er att dödstyst nog är det sista ordet i världens jag skulle använda om stämningen där. Mammor, barn, famo, mofa, kusin, förälskat par gånger tusen, barn, barn, barn, skrikande barn, alla var där. Kändes som om hela staden plötsligt skulle ha varit på ett ställe. Jag tyckte det var ganska kul egentligen - jag är ingen fan av total tystnad och känner mig lite konstig om allt är för lugnt runtomkring mig. Jag brukar till och med känna mig lite otrygg om nätterna om det är för tyst, så jag somnar helst till relativt mycket oljud. Men för att återgå till ämnet min söndag, hade jag det skönt på stranden följandes med alla föräldrar med sina söta barn och fick fast mig själv av att både sakna att umgås med barn och att sucka av lättnad av att det inte var jag som behövde springa efter två-åringarna runt stranden. Allt har alltid sina sidor.


När jag sedan kommit hem från beachen bestämd jag mig för att söndagen till ära ha en hemmakväll med en hel massa reality-program på tv, krämer för varenda kroppsdel och isglass som middag. Isglassen dock inte för att det skulle vara lyxigt, utan för att jag glömt att jag här inte har någon när-Siwa öppen alla dagar 7-23.



Jag fixade också en nu design till min lädersoffa. Jag hatar nämligen lädersoffor. De är inte bara fula och hårda, i den här hettan är den också det sista man vill ha fast i sina svettiga baklår. Så den fick ett nytt utseende med ett ljusblå-randigt lakan. Inte det minsta snyggare är lädern, men åtminstone skönare.

Jag vakade till halv två på natten med tre avsnitt av någon kriminalserie och var livrädd för maskerade mördare som skulle hoppa fram från min mörka balkong. Man får väl skylla sig själv.

BACK TO REALITY

Nu är det slut på veckoslutsslöande och det skall börja hända grejer. Jag har nu varit här i två veckor, solat, slöat och haft semester mer än på hela sommaren, och börjar känna som att det kunde vara dags att göra någonting annat också. Så jag har börjat den här veckan med just det - något annat.


Det skulle vara fantastiskt att lära mig spanska på riktigt. Och när jag nu är i Spanien är det ju lättare än någonsin. Så i dag har jag besökt en språkskola. Och vet ni vad? Nästa veckas måndag klockan 11.45 skall jag infinna mig i ett klassrum några hundra meter ifrån min lägenhet för att börja min fyra veckor långa kurs i grunderna i spanska. Under de fyra veckorna borde jag lära mig allt man behöver för att klara sig med spanska i vardagen och efter det har jag också möjlighet att fortsätta med en fortsättningskurs om jag känner att det är något för mig. Känner mig så sjukt taggad och inspirerad och förväntansfull över att få gå på kurs med folk på samma nivå som jag och faktiskt så småningom kanske börja klara mig här med bara spanska. Såå häftigt.

I dag har jag också delat ut några till cv:s till restauranger och caféer och presenterat mig som sökande efter arbete. Jag måste erkänna att jag är smått överraskad över hur positivt folk faktiskt tagit emot mina förfrågningar och verkligen verkat intresserade av mig och vad jag har att komma med. Min minimala (läs: ingen alls) arbetserfarenhet på den branschen är förstås ett definitivt minus, men alla ställen har ändå varit väldigt positivt inställda till mina språkkunskaper och alkholpass. Så åtminstone känns sökandet inte inte helt dödsdömt.



Men det om den här dagen. I morgon har jag lite planer på att stiga upp tidigt och ta renfen till Malaga för att lite utforska den staden. Har aldrig varit där och har faktiskt inte en aning om hur stor stad Malaga egentligen är så det skall bli jätte roligt att åka dit. Dessutom kostar den 45 min långa resan bara 3 euro med tåget så det är nästan löjligt billigt. Får se sen hur billigt jag kommer undan under själva dagen men det är sen en annan sak...

EDIT: När jag satt och kollade internet-sidor om Malaga stötte jag på något så otroligt att jag till och med måste tillägga det här. Malaga har en PRIMARK! Kan ni tänka er hur chockat lycklig den här tjejen blev?

SMÅ BITAR AV STORA STEG

Det har kanske varit lite tystare på bloggen än vanligt de senaste dagarna, men det kan ni alla som oroar er för mitt välmående bara tolka positivt. Ibland känns det som att jag inte gör så mycket om dagarna men så här efteråt tänkt har jag gjort massor.

Jag har varit på beachen, vilken överraskning Jag har simmat massor Jag har köpt papper och ritat Jag har av misstag svarat "aloha!" på ett spanskt "adios!" och efteråt velat slå mitt huvud i närmaste palm Jag har vandrat omkring och utforskat staden, provat mystiska busslinjer och hamnat i ett favoritshoppingcentrum Jag har ätit gott Jag har kopierat upp cv:s och samlat till mig en hel del mod och gått in i några restauranger och caféer och frågat efter jobb Jag har suttit sena kvällar och sett på fina filmer på TV och städat min hårdskiva på urgamla bilder och skrattat, gråtit och suckat och stönat över dem

Kanske små steg för mänskligheten men jättekliv för mig.

Bilderna är små bitar tagna med telefonen från den här lördagen, ingen speciell dag egentligen men bra på många sätt.

MIÉRCOLES

Onsdag.

Ni skall inte tro att alla mina morgonmål alltid ser så här lyxiga ut. Ibland blir jag bara inspirerad och fixar ihop något lite extra, som till exempel färsk ananas som i går. Något så sjukt gott. Alla morgnar då jag sätter i mig bara en banan, flingor rakt från paketet eller bröd utan pålägg har jag av någon konstig orsak ingen inspiration att ta tag i kameran…




Jag började dagen med att sova länge och den fortsatte sedan precis lika lugnt med solande vid poolen. Hittade i någon brittisk veckotidning en must-have produkt – ett nagellackborttagningsmedel med inbyggd svamp man bara doppar fingrarna i och vips borde allt bara borta. Om jag bara skulle lyckas hitta det någonstans.



Några timmar orkade jag ligga vid poolen varefter jag fortsatte i princip helt samma aktivitet inomhus på soffan framför något reality-program. Och lackade naglarna. Med andra ord ytterst aktivt.


Dagens största händelse var definitivt 8 stycken ögonfransar som fastnade på mina fingrar alla samtidigt.


Efter de här spännande händelserna tog jag på mig något lite mer täckande än en bikini, tog mitt pick och pack och gick ut i sena kvällssolen för en liten promenad längs med stranden.



Det är jätte trevligt att bara vandra bland människomassorna och titta på allt som händer runt omkring en. För att inte tala om den varje gång lika gripande solnedgången.


Här är nu så sjukt varmt att temperaturen inte ens på natten sjunker i närheten av 20 grader. Speciellt i går kväll kändes det som att solnedgången inte gjorde någon skillnad förutom att den heta solen försvann. Lika svettigt var det fortfarande.


En bilbana vid stranden fick mig att sakna några stycken barn.

RAPUNZEL - OR NOT

Ett flätsystem jag försökte förverkliga till stranden en dag i veckan. Var halvnöjd - såg bra ut från ena sidan men andra var en katastrof. Om jag skulle lyckas fläta en fransk fläta runt hela huvudet som jag skulle vilja, skulle håret inte bara hållas ur vägen hela dagen, men också lätt kunna skyddas från solen. Kanske om ett, två eller trettio försök. 

WHEN THE SUN GOES DOWN

I går när jag lämnat caféet på kvällen och promenerade hem längs med strandgatan fick jag plötsligt lust att ta en sväng till stranden för att ta lite bilder.


Jag bara älskar söderns stränder om kvällarna, det totala mörkret och alla ljus från hus och gator som lyser upp alla kilometrar av strand och speglar sig på vattenytan. Det påminner om barndomen och alla södernresor med familjen, hur vi alltid promenerade hem från en sen middag och stannade vid någon glassbar eller liten butik för att köpa vykort att skicka hem. Värmen, lugnet och stämningen.


Så jag gick ut i sanden som för en gång skull inte var brännhet, utan härligt kylig och lätt mellan tårna. Jag gick ut på vågbrytaren där jag var mitt ibland en massa fiskare med sina spön och söta par mitt i sina romantiska sessioner. Lite mysigt bara. Och allt såg just precis så fint ut som jag tänkt mig.



Sen gick jag hem barfota längs med stranden och fotade allt intressant som kom emot. En lysande sandskulptur, vårt älskade hotell från i våras, det lugna vattnet. Och testade på typ alla olika inställningar min kamera har och hade roligt.


När jag kom hem till min port och såg den lysande skylten till baren bredvid blev jag också lite upplyst. Inte för att det egentligen gör någon skillnad, men förstår bara inte hur jag inte tänkt på det tidigare. På de alltid stängda dörrarna. På att det inte finns några fönster eller reklamer förutom regnbågen på väggen. Nu kan jag sluta förundra mig över den mystiska baren.

LUNES

Måndag.

Jag vaknade till solsken. Som vanligt. Mådde bra och var pigg efter tio timmars sömn. Gårdagskvällens ton var som bortblåst. Ibland skall man bara sova.



Så här klädd styrde jag stegen mot läkarmottagningen och några allergisprutor dagen till ära.


Och fotade min balkong från gatan.




Före behandlingen satt jag ändå ner mig för en snabb spansk frukost på ett cafe. Kaffe och rostad baguett med tomat och oliv olja. Rekommenderas!


Och sedan en träff med min trevliga allergiläkare. Han var super bra och jag fick mina sprutor, men nog skall men väl få vad man vill för 150 euro också tycker jag. Satt i väntrummet och läste en tidning med villor vid kusten till salu. Typ 50 rum och kök för 3,9 miljoner.




Efter åt träffade jag moster och vi fixade en hel del grejer, köpte nyttiga produkter från en fantastiskt billig, kinesisk butik med allt man någonsin kan behöva och tog sedan en lätt lunch på en restaurang. Om ni undrar åt jag en sallad av rostad paprika. Rekommenderas!



Så vad var det för nyttigheter jag hittade? Myggbettssalva - äntligen. Och alltid trogra Bepanthen för läppar och annat. Och en DISKBORSTE! Samt häfte, sax och nagellack. De fyra sista kostade sammanlagt 2,70. Rätt hyfsat tycker jag.


Hemma tittade jag på reality TV en stund. Jag hittade en TV-kanal som visar en hel del amerikanska program odubbade, härligt. Reklampauserna är rätt coola här, kommer sällan men är sedan av minst tre stycken finländska versioners längd, dvs enligt min mosters räkningar 11 minuter. Rätt praktiskt då man vill duscha, föra ut skräpen eller fixa mat.


Och så bytte jag kläder och steg ut genom dörren, gick till ett nytt och fräscht café vid stranden och här sitter jag fortfarande. Dock med 22% kvar av mitt batteri på datorn, så inte så länge till vill säga.

Ha en skön måndagskväll!

ONE WEEK

Jag har varit här i en vecka. 

Känns som så länge fast det gått så fort. I dag har jag blivit brun. Inte röd, brun. För första gången i mitt liv kan jag använda den termen om mitt utseende. Just nu sitter jag på ett brittiskt café där jag fick välkomsthälsningen "oh hello wifi-girl" när jag steg in. Det var rätt så roligt. Just nu har jag ont i magen och mår lite sådär. Hoppas innerligt att jag inte lyckats skaffa mig någon magbakterie, vilket ju nog inte skulle vara så konstigt med tanke på temperaturen och vad jag ätit. Men den kommer väl i något skede i ett nytt land i alla fall. Jag har också lite hemlängtan. Eller inte längtan hem, men längtan efter alla där hemma. Men den kommer alltid i något skede den med och det är bara att köra på. Det blir lättare. För varje dag. Just nu har jag absolut ingenting annat att säga. Ja, förutom att mamma och pappa, jag vet att ni läser så ring inte i panik mitt i natten, jag lever nu och jag dör inte heller fast jag saknar eller har ont i magen. It's just life. Kan jag leva med det kan ni också.

Och innan jag säger god natt vill jag bara skicka er alla där hemma en stor KRAM och säga att jag saknar er. Hoppas ni har det bra.

EN SHOPAHOLICS BEKÄNNELSER

Men nu, för att lätta på stämningen lite efter så här djupa funderingar, tänker jag visa er vad jag gjorde i går kväll! Ja, i form av inköp. Vad jag skulle göra var att gå och köpa mig några billiga nagellack och kanske sätta mig ner någonstans för att följa med lördagskvällen på lite avstånd. Vad det sen egentligen blev var en shoppingrunda genom hela centrum till andra sidan stan och tillbaka längs med stranden och alla små söta butiker där. Det vill säga alldeles för många söta inköp också. Om jag fortsätter så här måste jag åtminstone skaffa mig ett jobb.

Ute på stan reagerade jag en kväll som denna speciellt på tre intressanta saker.
Nummer ett är det otroligt mycket folk överallt. När man jämför med hur det var när vi var här i våras utanför turisttiden känns det nästan inte ens som samma ställe. Britter, finnar, svenskar, spanjorer, danskar, ja alltihopa på ett ställe.

Som nummer två reagerade jag på barnen. Klockan halv tio var det ännu fullt med barn överallt, allt från 1-åringar uppåt och av alla nationaliteter. Där är svaret på varför det är så tyst överallt ännu nio på morgonen och varför allt, också frukostrestauranger, öppnar först kring tio. Alla vakar sent och sover länge, inklusive de minsta i familjen.

Som tredje intressanta grej förstår jag nu varför spanska klädbutiker bara är så överlägset bäst. Spanjorer har otroligt bra smak när det gäller kläder. Alla unga spanjorer på gatorna ser otroligt bra ut och alla verkar ha en personlig, snygg klädstil. Är det sedan just för att butikerna säljer snygga kläder som de används eller tvärtom bryr jag mig inte om, men jag blir bara så fascinerad av att se alla speciella skor, coola byxor och snygga linnen användas så modigt och intressant. Lite av den här stilen till Finland, tack!

Men nu, äntligen tänker säkert många, till vad jag skulle visa. Vad jag köpte.


Först då nagellacken. Det jag från början skulle ha. Ett neon-orange och ett vitt för att mitt gamla bestämde sig för att förstöras under flyget hit. Båda 1euro styck från samma butik som läppstiftet jag köpte tidigare.



Från samma butik hittade jag också ett annat par snygga solglasögon. Lite som mina jag glömde hemma men snyggare. För 4,99. Hehe, märkte inte mitt sömniga morgonansikte förrän nu.


En ursnygg mönstrad duk för 6euro från en härlig butik vid stranden. Jag kunde ha köpt typ tio stycken dukar därifrån men tog mig själv i kragen och bestämde att en kanske nog ändå räcker tills vidare.


Som sist fick jag också med mig en armé-mönstrad lippis. Just med tanke på kombinationen sol och mitt röda hår skall jag från och med nu med all makt försöka skydda det under dagarna. Med duk eller hatt. Hattens kostade mig också 6euro.

Så speciellt dyra kan man ju inte kalla mina inköp och jag är fruktansvärt nöjd med varenda av dem, men ändå är det en liten sparar-Stefanie inuti mitt huvud som mumlar något om takten pengarna försvinner från mitt konto. Men äsch, tills vidare säger jag bara ssssh!

Nu önskar jag er en bra dag och styr mina steg mot stranden! Höres!

ett litet ps. Pontus, om du läser det här beklagar jag verkligen lite extra för centreringen av texten. Tycker till och med själv att det här blev lite svårläst ;) 

BURY ME IN THE SAND

God morgon igen!
I går gick dagen i huvudsak som planerat på beachen och i vattnet. Vågorna var äntligen lite mindre så det gick äntligen att på riktigt simma och njuta av vattnet. Det var nästan som att man bara skulle vilja stanna där. Men vad gör man egentligen på stranden i fem timmar för sig själv?



För det mesta ligger jag och studerar allt som händer runtomkring mig. En massa barnfamiljer med söta små spanska ungar som springer omkring och får alla på hundra meters avstånd att le oberoende vad deras feelis är för tillfället. Röda britter i alla åldrar som steker sig så det bara fräser på hyn. Snygga turistande unga par från alla världens länder som hånglas och smeks och skrattar och är sådär allmänt äckligt förälskade.

När jag sett tillräckligt har jag tagit tag i min bok jag läser för tillfället. VOGUE Beauty. Kanske inte den mest fantastiska läsupplevelsen, men en riktigt bra bok om allt viktigt och mindre viktigt en tjej kan behöva veta om hon vill kunna visa upp sig ännu om 30 år. Så där satt jag, i min bikini i min solstol för tredje timmen i sträck, och läste om hur solens UV-strålning ger mig rynkor, orsakar hudcancer och förstör mitt hår. Jaha. Senare samma dag kom jag hem och såg på mitt fräkniga, leende ansikte i spegeln. På mina, för typ första gången i mitt liv, ljusbruna, jämna ben och armar som ännu för en vecka sedan var prickiga av exem. Då kunde jag inte låta bli att fundera, om inte allting kanske ändå är relativt? Någon gång kan det kanske vara viktigare att må bra just nu än till och med att vara rädd för hudcancer.



Såna tankar har jag för tillfället. Och det är bara en bråkdel av vad allt som egentligen väcks. Man hinner tänka rätt mycket här och det är okej, jag var förberedd och visste att det hör till. Och jag hoppas, önskar och vet att det också kommer att leda någonstans. Till det är det speciellt bra att ha en blogg där man kan skriva av sig.

HEMMA HOS STEFANIE

Nu har mitt boende i Spanien presenterats mer än grundligt så jag blev inspirerad att lägga upp lite bilder också från hur jag har det hemma i Finland. Tog bilderna precis innan jag åkte i väg när lägenheten var mer städad än den någonsin varit under de 1,5 åren jag bott där. Det nog också mest för min kommande husvakts skull (som också är ägare till alla tusen lådor och påsar som erövrar mina 20 kvadratmeter). Men nu in med lite Finland bland alla soliga gator!